Kort svar: Restauranger, storkök, gatukök, bagerier och andra verksamheter som släpper ut fettrikt spillvatten måste i regel ha en fettavskiljare. Kraven ställs av kommunens VA-huvudman, oftast i ABVA (allmänna bestämmelser för användande av kommunens vatten- och avloppsanläggning) och i kommunens riktlinjer. Avskiljaren ska normalt vara dimensionerad enligt standarden SS-EN 1825, tömmas regelbundet och skötas så att fett inte når det allmänna nätet. Vem som tömmer och hur ofta varierar mellan kommuner – kontakta din kommun innan du bygger om eller öppnar.
Varför krävs fettavskiljare?
Fett som spolas ned stelnar när det kyls av i ledningarna och bildar beläggningar och proppär. Det orsakar stopp, luktproblem, översvämningar och ökade driftkostnader för både fastighetens ledningar och det kommunala nätet. En fettavskiljare låter fettet flyta upp och samlas så att det kan tömmas och tas om hand som avfall istället.
Vad gäller?
- Krav från kommunen. Din kommuns VA-huvudman bestämmer vilka verksamheter som ska ha fettavskiljare. Kraven finns oftast i ABVA och i riktlinjer för verksamhetsavlopp.
- Dimensionering. Avskiljaren ska normalt dimensioneras enligt SS-EN 1825, utifrån flöde, typ av verksamhet och temperaturer.
- Riktvärden. Kommuner har ofta riktvärden för fett i utgående spillvatten. Hos vissa huvudmän ligger det på kring 150 mg/l, men värdet varierar.
- Tömning. Avskiljaren ska tömmas med ett intervall som bestäms av kommunen eller verksamhetens belastning. I många kommuner sköts tömningen via kommunens renhållning eller en upphandlad entreprenör.
- Anmälan och godkännande. Nyinstallation eller ändring kräver ofta att kommunen godkänner placering och storlek innan arbetet startar.
Skötselråd för köket
- Torka ur kastruller och pannor innan disk och samla friteringsolja separat.
- Använd silar i diskbänkar och golvbrunnar.
- För en loggbok över tömningar, inspektioner och avvikelser.
- Häll inte i enzymer, kemikalier eller mycket varmt vatten för att ”lösa” fettet – det flyttar oftast bara problemet längre ned i ledningen.
- Kontrollera larm och nivågivare om avskiljaren har det.
Spola ledningarna före och efter avskiljaren
Även med en välskött fettavskiljare byggs det upp fett i ledningarna fram till avskiljaren. Hetvattenspolning löser upp fettbeläggningar mer effektivt än kallvatten, och regelbunden avloppsspolning minskar risken för stopp mitt i serveringen. En rörinspektion visar hur mycket beläggning som finns.
Så hjälper vi dig
Vi spolar fettledningar, slamsuger och filmar för restauranger, storkök och fastighetsägare. I en del kommuner sköts själva tömningen av fettavskiljaren av kommunens entreprenör – berätta var du finns så reder vi ut vad vi kan hjälpa till med. Ring 0522-122 11 eller mejla mattias@rorteknikvast.se.
Källor och vidare läsning
- Svenskt Vatten – vägledning om fettavskiljare och verksamhetsavlopp
- Svenska institutet för standarder – SS-EN 1825
- NSVA – exempel på kommunala krav på fettavskiljare
Skriven av Rörteknik i Väst AB – rörtekniker som dagligen arbetar med avloppsspolning, rörinspektion, sondering och slamsugning. Faktagranskad och senast uppdaterad 25 september 2026.
